| # |
Noteringar |
Länkad till |
| 1 |
"blev efter anställning i Hamburg och resor till bl a Spanien, Holland och England räkenskapsförare hos sin fars svåger Erik Larsson von der Linde i Sthlm 1624, borgare i Uppsala 1628, kämnär där 1635, rådman 1636 och byggningsborgmästare 1642. Han deltog i utskottsmötena 1635 och 1645 och var riksdagsman 1642 och 1647" | Lohrman, Handelsborgmästare Thomas (I118)
|
| 2 |
"Brännugnsmästare Jan Ersson Bjurling ... Enligt hfl är han född 1727-01-26 i Bjurfors"
https://forum.genealogi.se/index.php?topic=3800.0 | Jansdotter Bjurling, Sofia (I509)
|
| 3 |
"Efter studier i Hsand stud. i Upsala ht. 1813, disp. pro ex. 1814, hade kondition hos ryttmästaren Gethe på Sneslingeberg, prästv. 20 febr. 1820 i Hsand till huspred. hos öfverste, sed. generalmajor G. A. Hierta i Mellingeholm, past. adj. i Skellefteå hos d:r Ström 1822, v. kapellpredikant i Norsjö 1823 samt efter denna församlings afskiljande från Skellefteå moderförsamling
dess första pastor 1834. Utn. khde i Degerfors 8 febr. 1840, installerad af biskop Franzén 21 aug. 1842, erhöll prosttitel sept. s. å., d. 14 juni 1869. Den tid han vistades i Norsjö kunde sockneborna ej förlika sig att kalla honom vid hans rätta namn, ty hund uttalas som huhn
där i socknen, och deras aktning för den omtyckta själasörjaren gjorde, att de begagnade sig af många omskrifningar för att beteckna honom. En mycket vanlig var »Hasselprästen vånn». Då kronprinsen Carl såsom
regent gjorde sin resa genom Norrland, gästade han äfven Degerfors åldriga och hemtrefliga prostgård. Prosten H. var en hedersman och kraftfull ännu i sin ålders höst, men föreföll stundom dyster och grubblande, då tvifvel, som genom filosofiska studier i ungdomen väckts, söndersleto
hans sinne. För öfrigt räknade han såsom sina värsta fiender djäfvulen, Kant och - hemorroiderna." | Hasselhuhn, Kyrkoherde Henrik Abraham (I69)
|
| 4 |
"En man, Olof Engdahl (1812-1874), byggde 1847 herrgården, som då fick namnet Grisnäs, senare omdöpt till Grimsnäs. Han hade familj men sades också ha många barn på bygden. När han gjort pigan gravid blev det rättegång. Under ed nekade han till att vara barnafadern. Då dog han hastigt. Det finns olika uppgifter om det skedde i tingssalen eller på herrgården. Enligt det rykte som uppstod i bygden skulle hans snabba död varit ett straff för lögnen. Nu sägs han gå igen i huset."
http://www.smp.se/nyheter/spoket-pa-grimsnas-herrgard-i-ljuder-presenteras-pa-spokafton-nasta-vecka/ | Engdahl, Regementsauditör Olof (I10)
|
| 5 |
"Erik Andersson, Jämtlands reformator, är förmodligen identisk med den Ericus Andree de Upsalia, som den 21 april 1512 såsom student inskrevs i Rostocks universitetsmatrikel. Hans första framträdande i Jämtland daterar sig från början av år 1526, då han som nyutnämnd landsprost och kyrkoherde i Oviken ledsagar biskop Johannes Magnus på dennes visitationsresa i församlingarna och bevisligen varit närvarande i Lit och Undersåker." | Andersson, Erik (I156)
|
| 6 |
"Fick tidigt börja arbeta redan vid 6-7 år ålder. Köra ut flaskor i et bryggeri. Vid högre ålder kom han till Norbergs Gjuteri vid Fyllebacken invid Klara Sjö på Kungsholmen i Stockholm. Direktören för J. & C.G. Bolinders Mek. Verkstad lockade honom till sig till stor sorg för Moberg, som just i den vävan givit honom en fin sjömanspipa som erkänsla för gott arbete. Denna pipa fick sedemera bror Arthur efter pappas död. Pappa arbetade hos Bolinders till han blev 73 år. Fick aldrig semester förrän sista åren han var där. Ficke en knapp pension (av nåder) Han fick hjärnblödning 1932 och dog efter 10 månaders sjukdom 10/5 1933. Han dog på Sthlms Sjukhem dit han flyttats från S:t Görans sjukhem genom Dagmars försorg. Han hade på de sista åren fått njuta av ett lugnt liv, bosatt ute i Bromma vid dels Ålstensgatan, dels Olovslund. Han och Mamma fördrev tiden med att knyta en ryamatta som nu är i Afs ägo." | Nilsson, Nils August Sigfrid (I76)
|
| 7 |
"Hon beskrivs som ytterst generös och sympatisk och tycks ha mildrat den stränghet varmed fadern regerade i hemmet. Hon gör intryck av att ha haft ett livligt intellekt, som hon tillfredsställde på det sätt en dåtida oupphörligt barnafödande kvinna kunde utnyttja, nämligen genom en intensiv bibelläsning. Hon kunde för varje bibelcitat som lästes upp för henne ange bok, kapitel och vers" | Hising, Magdalena (I112)
|
| 8 |
"Husmannen i Hyby" | Phersson, Per (I99)
|
| 9 |
"I tolf års tid vistades dels i prestgården, dels på prostens hemman i By hans svägerska Greta Huss, enka efter kamreraren Hasselhuhn, med två döttrar. De senare voro mycket vackra och utgjorde det där varande sällskapslifvets förnämsta prydnader; unge officerare och andre hälsade ofta på i prostgården och sade dem artigheter eller lyssnade till deras sång. Stundom gåfvos konserter i Rödö kyrka, då dessa flickor brukade uppträda. Slutligen blefvo de underliga till sinnes, plockade i sina näsdukar, enligt hvad professor Zetterströms mor sedermera berättade, och intogos omsider »på 1760-talet såsom sinnessvaga på Hernösands hospital, troligen offer för olycklig kärlek." | Huss, Margareta (I145)
|
| 10 |
"Landskamrerskan Fru Hedvig Hasselhuhn född Busk" | Busk, Hedvig (I141)
|
| 11 |
"Sändes 1612 i lära hos köpmannen i Hamburg Barthold Busch och fick i dennes tjänst på handelsresor besöka Spanien, Holland och England, m fl länder. Återkom till Stockholm 1624 såsom räkenskapsförare hos sin fasters man Erik Larsson. Köpman och borgare i Uppsala 1628. Kämnär i Uppsala 1635. Rådman 1636-06-14. Handelsborgmästare 1642-05-11 med kunglig fullmakt 1647-08-30. Riksdagsman 1642–1647". "Han var en mycket förmögen man". | Lohrman, Handelsborgmästare Thomas (I118)
|
| 12 |
"Sjuklig" i husförhörslängden 1846-1850 | Danielsson, Hemmansägare Anders Gustaf (I195)
|
| 13 |
1573 myntmästare i Westerås | Hintze, Myntmästare Matts (I117)
|
| 14 |
1717 adlad under N:o 1519 | von Döbeln, Johan Jacob (I432)
|
| 15 |
1899 Bokförare | Norman, Grosshandlare August (I264)
|
| 16 |
Adlad 22 jan 1581 av Johan III.
Bodde på Knifva vid Kopparberget.
| Torkelsson, Daniel till Främmandeby (I305)
|
| 17 |
Adlad Sabel, kallas "gammal" Lindved Klasson till åtskillnad från sin likanämnda broder. Var 1580 i tjänst hos Krister Klasson Horn. Ryttare under kennefanan 1586. Kallas „Herr Sigismundi, konung till Poland, trohoftjänare", då han 1589 20/2 fick tolf stänger jord i Öfverby i Bjärnå fritt för alla utlagor. Kom från Polen med bref 1590 /h drog från Sverige tillbaka till Polen 1590/3. Kvartermästare under kennefanan 1590, fänrik 1591. Utsänd af hertig Karl 1596 att möta det ryska sändebudet. Adlad af hertig Karl 11/7 1602, med samma vapen som fordom ståthållaren på Viborg, Anders Nilsson, erhållit. Hugnad med förläning af frihet för Öfverby, Pojoby, Kantur-böle, Lehtiniitty, Korsgård i Bjärnå socken, samt Tourla säteri med underlydande i Pikis socken. Deltog med utmärkelse i ryska tioåriga kriget, hade just hemkommit, då han 16/12 1608 fick order att rycka ut ånyo. Öfverste för det finska fotfolket 1609, ryckte öfver gränsen 1610 till Ryssland. Förde befäl i skansen vid Nyen 1612, förhöll sig manligen under Ivangorods belägring 1613. Fick 22/8 1612 Tuohittu bol i Bjärnå socken fritt för alla utlagor. Återkom 1615 om hösten från Pleskovs belägring med sin där stupade yngre broder Lindved Klassons lik och lät begrafva honom i Viborg, enligt Viborgs slotts räkenskaper. Tog sannolikt afsked 1616, emedan detta år en del af hans förläningar i Pikis, Vanhalinna och Hiidenala i Lundo blefvo revocerade.
| Sabel, Landsfogde Lindved Klasson (I315)
|
| 18 |
Ägare till gård i Ösjö | Olofsson, Hemmansägare Johannes (I219)
|
| 19 |
Äger och brukar Biskopsberga Frälsegård, Allhelgona förs. 1870. | Danielsson, Hemmansägare Anders Gustaf (I195)
|
| 20 |
Anges som ägare till gården i Tomtevik from husförhörslängderna 1836-40 | Jansson, Bergsman Daniel (I199)
|
| 21 |
Änka efter landssekreteraren, troligen i Karlskrona, Willstadius | Planck, Cecilia (I17)
|
| 22 |
Änkan Boel Andersdotter på Fuglie no. 9 födde 5 juli 1841 en oäkta dotter Karna. | Familj F194
|
| 23 |
Antas rimligen kunna vara den präst Martinus Johannis som avses i en gammal legend i Torp. Denne skulle ha varit en stor trollkarl och ägt böcker i svartkonst. | Laurentii, Kyrkoherde Martinus (I397)
|
| 24 |
Apotekare i Varberg | Schwinger, Apotekare Bernhard Mathias (I130)
|
| 25 |
Ärkebiskop i Uppsala | Stigzelius, Ärkebiskop Laurentius (I396)
|
| 26 |
Auditör vid Kronobergs regemente, vice häradshövding.
Bygge och bodde på Grimsnäs.
| Engdahl, Regementsauditör Olof (I10)
|
| 27 |
Barberare eller fältskär | Fistulator, Benedictus (I41)
|
| 28 |
Bebodde Västra Grevie no. 11 | Familj F51
|
| 29 |
Begaf sig 14 år gammal till acad. i Rostock och efter 2 års wistande der, samt widlöftig wandring i Tyskland till flera lärosäten, blef han promov. Magister. Någon tid efter hemkomsten satte Biskopen honom till Rector Scholæ i Arboga. Pwgd 1603 och s. å. befordrad till detta pastorat. Tilltr. 1604. Blef icke Prost, utan församlingen hörde till Arboga Contract. Af hans prestmötspartes nämnas, att han 1624 höll oration på latin. War kallad af Biskop Rudbeck till det Consist. Majus, som han införde och rådfrågades ofta i wigtiga mål. Så war han 1631 med, "då endräkteligen beslöts, att med syndare i högre kall och stånd skulle handlas efter kyrkoordningen, likasom med de lägre." En hederlig och mycket aktad man, hwars hus gerna besöktes af de förnämare. Dertill bidrog ock mycket, att Biskopen war hans måg.. | Hisingh, Kyrkoherde Carl (I113)
|
| 30 |
Benämns Vägren i inflyttningslängden, därefter Petersdotter | Wägren, Dorothea Persdotter (I84)
|
| 31 |
Bergsman i Hästberg, Kopparbergs sn | Andersson, Bergsman Torkel (I306)
|
| 32 |
Bild på en grosshandlare August Norman, tagen av fotograf August Roesler, verksam i Stockholm. https://digitaltmuseum.se/021016735288/grosshandlare | Norman, Grosshandlare August (I264)
|
| 33 |
Blev 1531-09-01 jämte sina bröder adlad av kejsaren Karl V | De Rees, Louis (I51)
|
| 34 |
Blev efter studier i Helmstedt o Wittenberg skolmästare i Arboga 1598 o kh i Fellingsbro, Ör, 1604 | Hisingh, Kyrkoherde Carl (I113)
|
| 35 |
Bodde 1851 på Österlånggatan 13, kv Marsyas. | Familj F117
|
| 36 |
Bodde 1858 på Västerlånggatan 42, kv Cybele. | Familj F117
|
| 37 |
Bodde 1862 på Svartmangatan 6, kv Ceres. | Familj F117
|
| 38 |
Bodde 1899 På Högbergsgatan 40 | Familj F117
|
| 39 |
Bodde på Hästberg i Falun. Skräddare och bergsman vid Stora Kopparberget, i vilken han ägde 1/4 av. Ledamot av gruvrätten. | Andersson, Bergsman Torkel (I306)
|
| 40 |
Bodde som änka på Stenhammar | Hofverberg, Margareta Jönsdotter (I149)
|
| 41 |
Bonddotter Avaträsk | Ersdotter, Segrid Brita (I176)
|
| 42 |
Bonde Arksjön | Ångman, Hemmansägare Erik Olof (I175)
|
| 43 |
Bonde Avaträsk | Nilsson, Hemmansägare Erik (I177)
|
| 44 |
Borgare och handelsman i Griefswald | Döbel, Handelsman Johan (I434)
|
| 45 |
Borgerskapets talman i Burgh | Elers, Mathias (I24)
|
| 46 |
Borgmästare i Hudiksvall. Riksdagsman 1617. Arrenderade från 1620 kronans inkomster av Hälsingland. | Lohrman, Borgmästare Berendt (I120)
|
| 47 |
Borgmästare i Ystad | Münther, Borgmästare Johan Lorentz (I28)
|
| 48 |
Bosatt i Flandern | van Schottingen, Johan (I58)
|
| 49 |
Bouppteckning: Skytts häradsrätt (M) FIIa:46 (1833-1834) Bild 6650 / sid 1319 (AID: v159853.b6650.s1319, NAD: SE/LLA/10057) | Jönsdotter, Kerstin (I102)
|
| 50 |
Burggreve i Göteborg | van Schottingen, Burggreve Timon (I45)
|
